Det finns så mycket man kan gilla med foto. Som t.ex. bara kännslan att hålla i en kamera, lyckan när man får precis bilden man vill ha eller varför inte lugnet och terapin att dra sig tillbaka bakom kameran.

Vet inte riktigt vad som alltid har facinerat mig med foto. Kankse för att det är så otroligt! Menar tänk om man sa för 500 år sedan att ma nskulle kunna ta en bild på vad som händer och sedan ha den hemma på vägen skulle du väll blivit bränd på bål. Men allt annat då? Som bilar datorer och mobiler då? Är inte de lika otroliga? Jo men inte ens hälften så spännande som foto.

För ett foto visar vad som händer just då på en plats i världen och vad brukar man säga? Jo att en bild säger mera än 1000 ord. Och verkligen en bild kan förmedla så himla mycket.

Fast det jag nog egentligen vill komma fram till genom allt detta babbel är att man kan spara stunder. Alla mina bilder på datan speglar ett moment i mitt liv. Jag brukar ofta på skoj skämta om att jag dokumenterat halva mitt liv. Stämmer nästan. Men i alla fall när jag tittar i genom mina gamla album så väcks så många minnen till liv om dagar. Många av de stunderna och minnen hade nog annars varit förlorade. Man kan omöjligt komma ihåg varenda dag i sitt liv. Men bilder kan hjälpa dig en bra bit på vägen. För just nu satt jag och tittade i genom sommar bilder och gud vad många minnen det är som väcks till liv. Det behöver inte vara något spektakulärt utan bara små detaljer av ens liv.

Trots att de flesta bilder jag kanske har är på natur och så vidare komemr man ändå ihåg allting runt dem.


Som denna bild. Jag såg att det var sol och stormig himmel. Så jag slängde i från mig fototidningen jag hade fått i present dagen innan och tog tag i kameran och sprang ner till vägen halvt i panik medan Jeanette undrade vad jag höll på med.

Här släpade jag med mig Jeanette för jag bara visste att det skulle bli en bra bild för himlens skull.

Denna bild tog jag när vi letade efter Lillens flughuva i hagen.

Dessa småsaker komemr man ihåg och då automatiskt amdra saker från dagen. Det tycker jag nog är det i särklass bästa med foto. Alla stunder som annars hade varit förlorade.

/ AnnA